Min plats bland orden

Den 9 mars 2010 startar jag en ny kurs på SkrivarSidan för dig som är intressera av att lära dig skriva dikter.

Kursinnehåll:

1. Kom igång och dikta!

2. Metaforer, bildens betydelse i dikten

3. Rytm med hjälp av ord och stavelserim

4. Versmått

5. Ska en dikt förstås?

6. Rimmad dikt

7. Hur kan jag bli publicerad?

Det börjar en ny kursomgång nästan varje månad så det är ingen panik om du inte hinner anmäla dig till kursstarten i maj. Om du hellre vill lära dig skriva noveller startar det en ny omgång i Nybörjarkurs i att skriva noveller också den 9 mars 2010.

Kursinnehåll:

1. Kortnovellens grunder

2. Planering, synopsis och att samla fakta

3. Konflikten, temat, känslor och kritik

4. Personteckning och gestaltning

5. Miljögestaltning

6. Skriva dialog

7. Tidsformer (tempus) och berättarperspektiv

8. Hur kan jag bli publicerad?

Båda kurserna är på distans via e-post. Du kan anmäla dig till kurserna på SkrivarSidan.

Uppdatering: Nästa kursstarter är den 6 april 2010.

Fler bloggar om skrivande, skriva, författande, dikter, dikt, lyrik, poesi, noveller och på Intressant.

Vad är en bra dikt?

Det räcker inte att en dikt innehåller metaforer och är rytmisk. Den måste också väcka en känsla inom mig. Lämnar den mig tom, väcker inga frågor eller igenkännande får den underkänt. Men för att krångla till det ytterligare så räcker det inte med att jag irriterar mig på att den har brister. Det måste vara en känsla som startar något inom mig. Ilska, sorg, glädje osv.

För att inte genera mig själv eller någon annan hoppar jag över att ge exempel på dåliga dikter. Du har säkert stött på många sådana själv.

Här är istället ett stycke ur en i mitt tycke bra dikt:

”skriv ditt andetag
av samma ljud
av samma ljud
skriv dina toner
till jämvikt

famna musiken”

Ur så ock på jorden av Christer Larsson

***

En av dom jag själv skrivit och rätt nöjd med är följande:

Förlossning

Jag är livet
det som är mitt
en mittpunkt
i det globala perspektivet
där metarmasken är Gud
och kålbadet jordens mitt
Jag är döden
det som är början
en pånyttfödelse
i det eviga ekosystemet
där ekot är svaret
och ropet livets förlossning

© Iréne Svensson Räisänen

***

Hur du inte ska läsa en dikt

Många som inte tycker om lyrik och inte läser dikter säger att dom inget förstår. Att det är bara är ord som staplas på varann utan någon ordning eller mening. Dessutom är ofta meningsuppbyggnaden omvänd eller obefintlig. Det är nästan en regel att dikter inte följer grammatikens regler.

Mitt svar är att dom har fel utgångspunkt. En dikt ska läsas utan krav på att förstå. Istället gäller det att öppna sina sinnen och känna. Jag brukar jämföra lyrik med klassisk musik och prosa med popmusik. Inte alla håller med mig.

Det är synd att svensklärare i många generationer förstört elevernas intresse för att läsa dikt. Dom har tvingat eleverna analysera eller pracka på dom sina egna försök till tolkningar. Som tur är finns det också många exempel på lärare som väckt elevernas intresse genom att varsamt lotsa dom fram genom vår svenska diktskatt.

***

Så ännu ett utdrag ur en utmärkt dikt:

”avbryt mig gärna
tofflorna står visserligen kvar i hallen
under den avbrutna yuccapalmen
och telefonen är utdragen”

Ur tillstånd x av Anita Aspfors Westin

***

Till sist så hoppas jag att min lilla Diktskola ska ha gett dig inspiration att själv skriva. Om så är fallet kan du gärna skriva in din dikt som en kommentar till det här inlägget.

Lycka till!

© Iréne Svensson Räisänen

Rytmen i dikten

1. Radbrytning markerar en paus
2. Det gör också skiljetecken
3. Obetonade och betonade stavelser markerar rytmen
4. Liksom alliteration och assonans
5. Och versmått

Det hjälper inte hur bra metaforer du skrivit om inte din dikt är rytmisk. Läs dikten högt för dig själv och du förhoppningsvis hör om den flyter på utan störningar. Om något ord skorrar i ditt poetöra, ska det antingen ersättas med ett som passar bättre eller tas bort. Ibland kan inte ett ord strykas utan att en metafor, ett uttryck, en vers eller en hel dikt förlorar på det. Då är det dags att börja om, hitta nya sätt att formulera dig.

***

Diktens karaktäristiska uppställning med verser och korta strofer är ett sätt att markera rytmen. Radbrytningarna är allt annat än slumpmässiga, dom markerar en kort paus. Det gör också skiljetecken som komma, punkt, frågetecken osv. Även stor bokstav innebär en paus lika lång som en punkt. Många skriver dikter med versaler i början på varje rad, utan att bry sig om att det är mitt i en mening. Oftast resulterar det i att rytmen blir styltig och dikten svårläst.

Exempel på där stor bokstav fungerar:

Jag säger allt som redan sagts av – de andra
Jag är en epigon som upprepar – de andra

I bikt
I dikt
I sikt

Ur dikten Utanförskap – paksröfnatU av Christina Dana

***

Mycket av rytmen och rimflätningen styrs av stavelser, deras placering och betoning. För att göra det enkelt. En stavelse är detsamma som en vokal. Det stämmer inte alltid, men det är överkurs.

Stavelser kan vara obetonade eller betonade. I dag och goddag är exempel på ord med en obetonad och en betonad stavelse.

***

Bokstavsrim, allitteration, är ett vanligt sätt att få till rytmen i en dikt. Ett exempel ur min dikt Längtan:

minnet glöder i globen

***

Ljudrim, assonans, innebär att vokalen i två ord åtföljs av samma konsonant. T ex bollen och trolla.

***

Versmått är exempel på bunden dikt, där reglerna styr både rimflätning och uppställning. Ett av dom vanligaste är haiku. Här ett exempel på mina första trevande försök:

Gråtruten svävar
speglar sig i vågorna
itu spricker sjön

© Iréne Svensson Räisänen

Ett betydligt bättre exempel är Löven av Charlotte Ekbom.

***

Sonett är ett gammalt versmått som återigen blivit populärt. Rimflätningen är en utmaning och ett mästarprov för varje poet. Här ett exempel:

När fyrti vintrar lägrats på din hy
Och gräft löpgrafvar på din skönhets gärde,
Då skall din ungdomsskrud, som nu är ny,
Bli som en sliten klädnad utan värde.

Det är att nyfödd bli, fäst gammal allt,
Att se sitt blod varmt, när det kännes kallt.

Ur Sonetter av William Shakespeare.

Fler versmått hittar du hos Susning.

***

Övningar så att du kan pröva på att skriva rytmiska dikter:

1. Skriv en dikt med tre verser och fyra rader i varje. Varje vers ska innehålla minst ett bokstavsrim.

2. Skriv en dikt med tre verser och fyra rader i varje. Varje vers ska innehålla minst ett bokstavsrim.

3. Skriv en haiku om varje årstid.

***

I tredje och sista delen av Diktskolan tar jag upp vad jag anser vara skillnaden mellan en bra och dålig dikt. Hur en dikt kan läsas och inte ska läsas.

© Iréne Svensson Räisänen

Vad krävs för att en text ska vara en dikt? Det finns många svar på den frågan. Enligt mitt sätt att se bör den :

1. Innehålla minst en metafor (bild, symbol)
2. Vara rytmisk
3. Väcka någon form av känsla

För att väcka en känsla krävs att du skriver så att läsaren ser bilder i sitt huvud och blir berörd. Känner igenkännande, ilska, glädje, sorg, tröst, insikt osv. Men aldrig likgiltighet. Vilket är ett av mina kriterier för en dålig dikt.

I en av mina dikter använder jag följande metafor.

Rytmiska
turkosa fåror
plöjer
i marken
skålar av glas

Vad ser du framför dig? Läs hela dikten här.

***

En bra metafor ska kännas som ny och inte vara övertydlig. Inget kan förstöra en dikt som klichéer. Tre exempel:

1.”Du är som en ros.”

2. ”Dina ögon är som brunnar.”

3. ”Livet är som en påse.”

***

Och så tre exempel på bra metaforer:

1. ”Och stjärnhimlen, den alltför vida, bredde ut en lätt blå,
besvärande närhet, med vissa ljuspunkter,
som en utfästelse . . . . utlagda.”

Ur Sång över Skomakarvikens vatten av Hans-Evert Renérius

2. orden är utlästa
som kringkastade skal
till jord ska bli

Ur iota av Anita Aspfors Westin

3. springfloder av hundskall
i hårfina glasrör

Ur Doften från fallna änglar av Ewa Ärlevall

***

En övning så du kan träna på att skriva metaforer:

Skriv en metafor som börjar med ”Du är…” och en annan som börjar med ”Dina ögon…” och en till som börjar med ”Livet är…”.

***

Ett tips: Använd så många av dina fem sinnen som möjligt.

***

I andra delen av Diktskolan tar jag upp hur viktig rytmen är i en dikt och hur du får till den.

© Iréne Svensson Räisänen