Idag har jag varit på gastroskopi vilket inte var särskilt kul. Inför undersökningen som jag hade tid till kl.10.00 skulle jag fasta minst 6 timmar. Jag fick inte ens dricka vatten vilket var en utmaning då jag somnade strax efter kl.22.30. Eftersom jag brukar sova oroligt räknade jag kallt med att hinna dricka igen före kl.04.00. Och som väntat vaknade jag, fast klockan visade sig ha passerat dom magiska sex timmarna med en kvart…
Efter det var det omöjliga att somna, så när jag väl satt i väntrummet var jag trött och led av uttorkning. Inte blev det bättre då sköterskan meddelade att doktorn var försenad. Eftersom jag visste att undersökningen inte är den mest behagliga väntade jag med lätt oro. En oro som inte blev mindre då mannen före mig kom stönande och kritvit ut från undersökningsrummet. Han beklagade sig högljutt för sitt kvinnliga sällskap om hur hemskt ont det gjort. Om inte sköterskan kommit och ropat upp mig just då hade jag kanske smitit ut från sjukhuset.
Sköterskan berättade hur undersökningen skulle gå till och sprutade bedövningsmedel i halsen på mig. Eftersom jag nästan inget kände av bedövningen gav hon mig två extra sprut. Snabbt växte en stor fotboll fram i halsen som jag gång på gång försökte svälja. Sköterskan gav mig ett sista tips:
– Andas in genom näsan och ut genom munnen.
Vilket visade sig inte vara lätt då jag inte längre hade någon mun eller hals.
Doktorn satt en plugg med ett hål i i min mun och bad mig bita. Jo, tydligen hade jag fortfarande kvar mina tänder fast jag tappat kontakt med dom. Sedan körde han ner slangen med fiberkameran genom pluggen, övre halsen och ner till magmunnen.
– Försök och svälj, sa sköterskan.
”OK”, tänke jag. ”Hur sjutton ska jag kunna göra det när jag inte har något svalj?!” Första försöket misslyckades men andra gången gled fiberkameran ner i magsäcken. Det gjorde inte ont men var riktigt obehagligt. Och inte blev det bättre då kräkreflexerna utlöstes gång på gång. Lätt kallsvettig började jag andas in genom näsan och ut genom pluggen i munnen samtidigt som jag fascinerat tittade på insidan av min egen magsäck på skärmen.
Just som jag tänkte att ”nu är det nog snart färdigt” ville doktorn ta sig en titt på min tolvfingertarm. Det var bara att svälja och torrkräkas igen.
– Du är så duktigt, uppmuntrade sköterskan.
Eftersom jag kände mig rätt utlämnad försökte jag ta det positivt och inte som ett pottränande barn. Men när doktorn sa att han såg en inflammation och ville ta ett vävnadsprov var mitt (tåla)mod slut och tårarna började rinna.
– Det gör inte ont, sa sköterskan när hon gav doktorn en stålvajer med en gripklo i ena ändan.
Och det gjorde det inte. Fast det var inte heller någon höjdare att hulka och gång på gång försöka kräkas upp slangen i magen. Efter provtagningen var det hela snabbt över och doktorn sa att jag kunde ringa om tre veckor för att få veta svaret.
Undersökningen var inte lätt, men det gjorde inte ont och jag fick aldrig någon panikkänsla. Stolt över att ha klarat av det utan lugnande eller sövning gick jag ut från sjukhuset med det som sköterskan upprepat gång på gång ringande i öronen:
– Så duktigt du var!
Uppdatering: Idag, 23 september 2008, var jag på återbesök och gjorde en ny gastroskopi. Tyckte det gick ännu bättre den här gången när jag visste vad som väntade.
[tags]gastroskopi, sjukdomar, fiberkamera, humor[/tags] och på Intressant.
Usch! Nu fick jag flashsback… Har gjort det här tre gånger. Andra gången var en skräckupplevelse så tredje gången misslyckades totalt. De gick dock ner med slangen via näsan på mig. Jag var så skrämd (efter andra gången) att jag fick panikångest, spydde slem och kunde inte andas. Men jag gav mig fan på att det skulle gå, vilket det inte gick, sen skrek kroppen NEJ och jag började skaka, ögonen snurrade in i skallen och det rann vitt slem ur munnen. Det var det värsta jag varit med om. Jag sa till doktorn senare att jag aldrig tänker göra om den undersökningen så det är lika bra att han letar efter alternativ… Sen fick jag göra retroskopi. De där maskinerna var jäkligt läbbiga, men jag kunde iaf andas.
Så jag förstår dig! Det är vidrigt!
Tommy: Du verkar ha haft det mycket värre än mig. Jag hade aldrig något problem att andas, tack och lov. Men det är inget jag vill göra om…
Jag har också varit med om ett par gastroskopiundersökningar. Dessa upplevde jag som rena myggbetten jämfört med koloskopi – dito, när man går in i tjocktarmen med samma slags kamera. Det var rena tortyren…
Kurt: Kan tänka mig att det inte är särskilt skönt, nej.
Koloskopi var det jag gjorde – inte retroskopi! Det gjorde sjukt ont även fast jag bad dem droga mig till apstadiet. Men det var inte lika påfrestande som tunntarmsröntgen. Inte samma panikångest. Å andra sidan, tunntarmsröntgen gör inte ont…
Tack för beskrivningen. Doktorn har velat gastroskopera mig i flera år och jag bara vägrar, eftersom jag var med om två magsköljningar (utan bedövning) som tonåring. De gjorde inte heller ont, men jag fick svälja ett stort munstycke (inte någon liten slang) som skulle ner i magsäcken. Kväljningar, jo!
ab: Jag tänkte att andra skulle ha nytta av att få veta hur det går till, ur patientens synvinkel.
Det var allt annat än trevligt men säger doktorn att jag måste göra om det så gör jag det.
Jag har fått en tid till gastoskopi nu på måndag den 14/1.Har letat efter information om det är på nätet.
Jag har förstått länge att det ska väldigt obehaligt,så jag är väldigt nervös & känner panik inför detta.
Monika: Tänk inte på vad jag sagt. Jag hade stissat upp mig i många år, de allra flesta tycker det inte är någonting. Det gör inte ont och det behöver inte vara obehagligt.
Är precis hemkommen efter en gastroskopiundersökning. Vill bara göra ett litet inlägg … Jag hade läst mkt på nätet om detta och var nästintill panikslagen och livrädd för undersökningen. Jag har skjutit på det närmare ett halvår för att jag verkligen inte velat genomföra det … Jag bad om att få lugnande och bedövning i svalget och tycker såhär efteråt att ”Vad var det att oroa sig för?!” Sköterska och läkare var fenomenalt duktiga! Undersökningen gick snabbt, inga panikkänslor, andnöd eller gigantiska kräkreflexer som jag hade befarat. Det gjorde inte ont och jag känner inget annat en att jag är riktigt hungrig såhär efteråt =)! Det lugnande medlet går ur fort och bedövningen i svalget släpper efter ngn timme.
För er som googlar på gastroskopi och är oroliga, förstora inte upp detta! Jag inser att alla upplever det olika, men för många är detta inte särskilt obehagligt alls! Lycka till!
Ska göra min fjärde gastroskopi i morgon. Andra gången bad jag om lugnande – och allt gick väldigt bra.
Naivt nog trodde jag att det stod i min journal att jag skulle få lugnande – nej, tredje gången fick jag inte det.
Nu bad jag vårdcentralsläkaren som skrev remissen att jag behöver lugnande – hoppas verkligen att det blir så.
Är inte duktig på att tackla kväljningsreflexerna…
mille: Jag hoppas du fick lugnande och att det gick bra.
Gjorde gastroskopi för 2 dagar sedan. Har fortfarande ont högt upp i svalget, till vänster. Känner någon igen det? Undrar om det är ett sår av skopet och hur lång tid det tar innan det känns bra igen?
Ulla: Visst kan du ha fått det av undersökningen och har det inte läkt på en vecka hör av dig till din läkare.
Var å tok gastroskopi i dag 11.04.08.glad d er overstått for å si d sånn og at jeg ikke visste hva jeg gikk til.Var ikke noe god opplevese,men d gikk veldig bra og veldig fort.Legen var utrolig flink heldigvis, og en sykesöster holdt meg i hånden til d va over.Men en ting som er sikkert og det er at jeg gjör d ikke en gang til.Gjorde alt uten bedövelse og er stolt over hvor flink jeg var.Det sa legen også jeg var.Men jeg lurer på om d er normalt å ha litt ondt i svelg og mage etter en slik undersökning?
julie: Det är normalt att ha lite ont ett par dagar efter undersökningen. Men håller det i sig, kontakta din läkare.
Har gjort koloskopi och det var absolut inget att oroa sig över! Fick lugnande och smärtstillande, gjorde ont i ca 3 min. Undersökningen tog 40 min. Ingen jobbig undersökning alls! Så oroa er inte ni som ska göra den!!
Hej
Idag har jag gjort en koloskopi och för ett par månader sedan en gastroskopi. Jag upplevde gastroskopin som jobbigare, det gjorde inte ont men att ha en slang genom
halsen är inte trevligt. Jag försökte andas lungt och slappna av.
Koloskopin gjorde ont, beroende på att min tarm är lite ”vriden”. Jag kunde inte ta smärtstillande eftersom jag är allergisk mot morfin. Då läkaren körde in slangen gjorde det som sagt ont, men då han sakta drog ut den
och inspekterade och tog prover gjorde det inte ont. Hela
undersökningen tog ca 35 minuter och av dessa gjorde det kanske ont i 3 minuter.
Varken gastrokopi eller koloskopi är något att oroa sig för även om det är lite stökiga undersökningar.
Idag, 23 september 2008, var jag på återbesök och gjorde en ny gastroskopi. Tyckte det gick ännu bättre den här gången när jag visste vad som väntade.
i torsdags var jag på gastropi andra gången jag var jätte
rädd eftersom det var så äckligt första gången .Jag fick en spruta före så nu vet jag inget vad som hände .Det borde alla få .
Margit: Bra att du fick en lugnande spruta så att det gick bra. Men själv behöver jag inget lugnande… Så olika kan det vara.
Till alla er som skall göra gastropi jag hade inga obehag gör som läkaren säger så går det bra!
Jag gjorde gastroskopi i går och det var det absolut värsta jag varit med om i hela mitt liv! Skulle jag mot förmodan behöva göra det igen så får dom söva mig! Har fortfarande ont i magen efter. Är det normalt? Dom gjorde biopsi på mig eftersom dom misstänker celiaki. Kan det vara därför det gör ont? Hur länge brukar det dröja innan man får svar på gastron?
Kattis: Tråkigt att du fick så ont! Det verkar, som det är med det mesta, att det är individuellt hur man upplever undersökningen.
Normalt eller inte, det kan bara din doktor svara på. Jag fick svar efter ca 14 dagar.
Kan man sövas vid gastroskopi? Jag har gjort en kolonskopi tidigare och det gick inte bra. Jag skrek tills stämbanden bara väste och sköterskan försökte hålla min slingrande kropp stilla. Jag fick både lugnande och en maxdos smärtstillande,vilket alltså inte hjälpte.
/Nisse
Nisse: Ja, jag vet att dom som har dåliga erfarenheter som du och blivit sövda. Kräv det vid nästa undersökning!
Jag vill gärna göra ett inlägg på den här sidan efter min gastroskopi den 4/5-09. Har varit inne på den här sidan för info och var inte nådigt uppskrämd innan. Har otroligt starka kräk-reflexer och har alltid svårt att svälja tabletter så jag tog för givet att det skulle bli en fasansfull upplevelse. Men…utan något lugnande men en dubbel dos bedövningsspray i halsen så körde de igång. Jag visste att det skulle kännas tjockt i halsen så det skrämde mig inte. Jag visste också att man faktiskt kan andas så det hjälpte med. Jag koncentrerade mig på lugna andetag och hur det nu gick till så inte en kväljning över huvudtaget. Det gick kanon att andas hela tiden och det enda som kändes var en skum känsla av något i halsen och magen. Den känslan levde sig kvar några dagar men nu är det som vanligt igen. Om ni visste med vilken lyckokänsla jag lämnade sjukhuset i måndags : ). Lycka till ni som har det framför er! Jag skulle inte vara orolig för att göra det igen.
Sanna: Din upplevelse liknar min. Tråkigt att det här inlägget skrämde dig. Jag skrev det för att lugna andra inför undersökningen genom att berätta hur det går till och delge min upplevelse.
Jag har blivit remitterad till en gastroskopi precis eftersom jag jag kräks flera gånger om dagen utan synbar anledning. (Är inte gravid) Finner denna undersökning otroligt ångestfylld och vill inte alls göra det, men å andra sidan är jag trött på att kräkas jämt!
Kan jag inte bli sövd så blir det en väldans massa lugnande.
Blir väl väntetid nu ett tag, men hoppas att det ska gå bra, man får vara glad att man lever
Elin: Du ska inte låta dig skrämmas upp av andras upplevelser av undersökningen. Det är dom som tycker det var jobbigt som skriver och pratar om den. Dom som inte tycker att den är särskilt besvärlig är oftast tysta. Det var därför jag ursprungligen skrev inlägget.
Lycka till!
Tack Iréne! Det är faktiskt sant de som tyckte det var ok säger inte så mycket, men ändå, mycket lugnande! Haha
haha.
Tack igen, hoppas det inte är något allvarligt fel på mig
Jag har precis varit pa en gastroskopiundersökning och var väldigt nervös innan (jag hatar att spy och fa kväljningar), men det gick jättebra!
Anledningen var att jag blev sövd, samt fick bedövningspray i munnen, sa jag märkte inte ens att de förde in slangen i munnen eller att de tog ut den. Pa mottagningen jag gick pa verkar det vara standard att söva alla patienter, det borde det vara…Efterat var jag lite groggy, men kunde ga och käka och kände mig helt ok. Sa det var inget att oroa sig över.
Anna: Skönt att undersökningen gick bra.
Hej! Jag är 13 år och jag ska göra en gastroskopiundersökning och jag är ganska rädd.. Jag ska göra det för jag spyr upp maten jag ätit och det jag druckit… Isf kommer jag bara få lokalbedövning? elr bli nedsvöd? Svara så snabbt som möjligt om nån vet! :-O
TheresHartman: Vad jag förstår så är det olika från sjukhus till sjukhus om man använder lokalbedövning eller nedsövning. Att bli nedsövd är inget måste för denna enkla men obehagliga undersökning. Hur obehagligt man upplever det är olika från person till person.
Nedsövning innebär alltid en risk och jag förstår att man inte använder generellt. Men är du mycket orolig, ring sjukhuset! Berätta om din oro och fråga hur det kommer att gå till.
Jag ska själv på min årliga gastroskopi i september och jag vet att det inte är något jag behöver oro mig för.
Lycka till!
Jag gjorde en gastroskopi för några veckor sedan och innan var jag riktigt orolig då jag läst en och annan skräckhistoria på diverse forum.
Väl i undersökningsrummet frågade sjuksköteskan om jag ville ha ett lugnande medel (som de tydligen erbjuder alla patienter) och det tackade jag med glädje ja till.
Å halleluja vilket härligt medel, jag blev alldeles tjock i huvvet men kännde mig samtidigt väldigt bekväm och glad. Och ännu en possetiv sak med detta medel är att det även skapar minnesluckor, så helt ärligt kommer jag inte ihåg speciellt mycket av själva undersökningen, bara vissa korta fragment (kan jämföras med när man haft en rikig dunderfylla ungefär, fast utan bakfyllan)
Det jag vill säga med detta är helt enkelt ”ja visst, det är en obehaglig undersökning, men med det lugnande medlet som erbjuds så är det faktiskt inte så farligt” (kanske mest för att man inte kommer ihåg så mycket).
Så jag kan varmt rekommendera detta lugnande medel vid en gastroskopiundersökning. Använder man detta medel kan jag lätt lova att allt kommer att gå hur bra som helst =)
Gjorde även min första gastroskopi för några veckor sedan. Läste en hel del om det innan så jag var ganska förvånad när de inte nämnde något om lugnande eller ens gav mig någon bedövning i svaljet.
Något förvånad var man när läkaren bara plötsligt stoppade in slangen i munnen och bad mig svälja.
Om man inte får bedövning i svaljet så känns verkligen slangen hela tiden och det känns rejält. Däremot så var det rätt skönt när det hela var över för då man kunde äta direkt utan att vänta på att någon bedövning skulle släppa.
På det stora hela så är det inte så farligt, ibland kan tandläkarbesök vara mer smärtsamma och man får tänka på varför man är där, varför man gör det, då står man ut i 5-10 min.
Jag ska göra min i övermorgon, ska ringa imorgon och se till att jag får lugnande! Haha.
Gurra: Skönt att du tycker att det fungerade bra med lugnande medel. det är långt ifrån alla som blir erbjudna det, vad jag förstår.
ME: En del upplever det som du och andra har rena dödsångesten under undersökningen. Så olika är vi.
Elin: jag hoppas att du fick lugnande och att det gick bra!
Även min är avklarad nu, krävde lugnande medel och fick suckande sköterskor tillbaka, de satte nål och jag fick tydligen lugnande, men märkte absolut ingen skillnad varpå de direkt började med undersökningen.
Tyckte inte det var så farligt när de gick ner och man skulle svälja, eftersom svaljet var bedövat, det var lite värre när man ville kräkas upp den med fick bara en massa slem… Fick ofrivilliga ryckningar i kroppen och ville instinktivt slita bort slangen, men jag har god självkontroll och andades djuuuupt. Tur att den var över på ca 7 min
Och det är rätt coolt att ha sett sin magsäck och tunntarm 
Nu har jag lite ont i halsen, ungefär som när man börjar bli förkyld och lite ont i magen. Men är glad att det tog så kort tid och läkaren var van vid panikande människor.
Förhoppningsvis får jag svar på varför jag går omkring och kräks hit och dit^^
Tack Irene för att alla har fått skriva här, hjälpte mig mycket inför en undersökning jag fruktat något hemskt.
Nu har jag varit på min årliga koll och undersökningen gick som vanligt bra. Sköterskan torkade mina tårar som rann utan att det gjorde ont och visade på skärmen hur fint det såg ut inne i mig. Det höll doktorn med om och sa att jag inte behöver komma tillbaka mer. Men att jag måste fortsätta omeprazol resten av livet.
Ett stort tack för ett bra och tryggt omhändertagande!
Gjorde gastroskopi igår, bad om lungnande medel,extra,fick 20 mg stesolid intravensöt, sedan fick jag bedövning, visst var det obehagligt men det va inte farligt alls. Nu en dag efter kan jag säga att jag inte minns så mycket av det och det va inte alls så HEMSK. Om du/ni är orolig/oroliga be om lungnande, det hjälper …. Jag är inte alls rädd för det nu längre
Har gjort denna undersökning idag,,,den var inte trevlig och jag fick kräkningar hela tiden,,,men nu till min undran,,,,hur länge efter skall det göra så ont varje gång man sväljer!,,kan knappt svälja även om det har gått 7 timmar
Hasse: Verkar som du blivit illa åtgången i halsen. Själv åt jag utan problem någon timmer efter undersökningarna. Håller det i sig i morgon ska du nog kontakta din läkare.
tja,,,om jag säger så här,,,det var nog det värsta jag har varit med om i hela mitt liv,,,konstant kräkande i 25 minuter,,,så där ser man så olika det kan vara för olika personer,,,,skulle aldrig kunna tänka mig att göra detta igen utan att bli sövd,,,och då kan jag tillägga att jag är livrädd för att bli sövd
Hasse: Jag har respekt för att vi alla upplever undersökningen olika. Kan du svälja nu?
Var och gjorde gastroskopi jag också. Usch, det var fruktansvärt! Det gick fort, tog nog bara 3-4 minuter men det var extremt obehagligt!
Fick varken lugnande eller nåt spray i halsen, han bara stoppade ner slangen (med glid slem). Han var duktig!
Vad jag har märkt av alla kommentarer här så är det stor skillnad på hänsyn och förebyggande av patientens lidande. Trist!
Ska göra min första gastroskopi nu på torsdag…. Skulle ha gjorts för tio år sen men har lyckats krångla mig ur det på ett eller annat sätt…MEN nu ska det alltså ske o jag är otroligt ”pipplig” och undersökningen ska ske på en privatklinik och där ges inget lugnande, så hur det här slutar det undrar jag, men vad jag har förstått så hänger allt på andningen… önska mig lycka till….
Ja, andas lugnt är viktigt. Lycka till!
Oj, den här diskussionen har hållt i sig länge, nästan tre år!
Jag har gjort gastroskopi totalt 5 gånger senaste 2 åren. Eller egentligen lyckades bara tre utav dem, med narkos, de andra två gångerna fick jag massa lugnande men fick ändå panik. Det är tydligen vanligt bland oss 80-talister, sa de.
Om några veckor är det dags igen, med narkos igen. Det enda som är jobbigt då är att halsen gör så fruktansvärt ont efteråt, mycket värre än förkylning. Och magen brukar ju också kännas. Någon annan som märker av det? Helt klart värt det i alla fall, när jag slipper göra gastron vaken!
Josie: Jag har haft ont i halsen så som du beskriver. Det är normalt och brukar gå över efter ett par dagar.
Lycka till med nästa undersökning!
Men varför görs så många gastroskopier, räcker det inte med en? Magen är ju tom varje gång, så utseendet på magsäck och tolvfingertarm är väl oförändrat, eller?
Barbro: Många? En gång om året tar dom på mig. Gör dom det oftare på dig?
Tack för din beskrivning om gastroskopi, ska försöka få mod att göra undersökningen.
Nu vet jag hur den går till….hoppas det hjälper.
Vänliga hälsningar
Maria
Maria: Lycka till med undersökningen!
Ja, den där undersökningen har jag gjort många gånger. Jag har alltid haft ganska lätt
utom näst sista gången, då var det aningen smärtsamt. När provsvaren kom så skrev
läkaren att det syntes en lindrig cellförändring. Fick därför göra en ny undersökning 3
månader senare. Frågade överläkaren rakt ut om jag hade cancer, men hans svar blev ett
nej. Får väl försöka att lita på det då. Men det är klart. Lite skeptisk är man ju.
Fördelen med den här undersökningen är ju att de tidigt kan se om det är något skumt.
Vill nog råda alla till att göra undersökningen om det finns anledning till det. Finns nog undersökningar som är mycket värre, tyckte inte att det var så farligt. Sista gången skojade jag med överläkaren och sa att jag älskar den här undersökningen. De hade ganska roligt där inne i undersökningsrummet.
Hälsningar
Lars
Erik: Älskar är kanske att ta i för min del… Alla upplever vi undersökningen olika.
Ska in på en undersökning idag men jag får sova, vilket underlättar mkt. tycker jag. Man slipper känna av allt det som du har beskrivit, jag har gjort det i vaket tillstånd med. Jag har tappat räkningen på hur många jag har gjort, men efter min gastricBypass operation har det varit nödvändigt tyvärr
Ewa: Hoppas allt går/gått bra.
Gjorde min idag. Har inte sett fram emot undersökningen men har varit väldigt lugn ändå och knappt tänkt på den alls. Undersökningen blev Mycket svårare än jag trodde. Jag blev förvånad hur stor slangen faktiskt var och hade lite naivt trott att slangen var ännu smalare.
Jag fick ingen bedövning för det första. På sköterskan lät det som den vore ganska onödigt och hon tyckte att det skulle vara dumt att jag inte kunde äta förän en timme efteråt. Jag tänkte väll ”aja, det behövs väll inte då”.
När de satt kameran mot svaljet så kände jag genast kräkreflexen och försökte dra ut kameran och ville att de skulle börja om från början. Men de höll fast mig och tryckte på. Jag kräktes, hostade och kved mig under hela undersökningen som kändes som en evighet. Den tog väll tyvärr längre tid än den skulle behövts då jag var så besvärlig och försökte få ut kameran.
De hittade sår i min tolvfingertarm och jag har nu fått medicin så tack och lov var undersökningen inte förgäves.
Patrik: Tråkigt att personalen tvingade dig att fortsätta. Och så kan jag inte fatta varför sköterskan inte bara gav dig bedövning när du bad om det. Ingen vill äta en timme efter undersökningen, utan eller med bedövning.
Men som du skriver, undersökningen var inte förgäves.
Hej!
Har nyligen gjort en gastroskopi-undersökning. Jag hade ingen aning om vad det var när läkaren tyckte att jag skulle göra en sådan. Jag tror så här i efterhand att läkaren ville utesluta magsäckscancer eftersom magkatarr och magsår har liknande symtom. Mina besvär var att under 2 månader inte känna någon aptit och jag gick ned från 76 till 73kg.
För att ta redan på om vad Gastroskopi var, googlade jag runt och läste folks berättelser. Det skulle jag inte gjort. Det var så många som skrev att det var de värsta de varit med om. Jag fick världens ångest och kunde inte alls sova natten innan underökningen skulle äga rum. Drömde mardrömmar och kallsvettades hela natten.
Med anledning av folks berättelser var jag inställd på att kräkas oavbrutet i 10 minuter samtidigt som en elak doktor trycker ner en grov slang i min hals och genom halva kroppen.
Nu är undersökningen gjord och jag vill delge er om hur min undersökning gick till.
Först kom jag till mottagningen och en mycket rutinerad och trevlig undersköterska tog hand om mig. Hon berättade att hon gör många gastroskopier varje dag. Min puls var 135 när jag kom in så hon förstod att jag var rädd. Jag fick lägga mig på en brits och läkaren kom in. Sjuksköterskan sprayade en vätska in i min hals. Den kändes inte alls obehaglig och smakade lite som stark senap. Halsen domnade då bort men det var precis som vanligt att andas med både munnen och näsan. Sedan gav hon mig lugnande och det var fantastiskt skönt!! All min oro försvann och det kändes som om de fick göra vad de ville med mig. När de gav mig det lilla bit-detaljen (en liten rund sak du ska bita i för att inte råka bita på slangen), hade jag blivit så lugn att jag sa “det här kommer gå bra, nu kör vi”.
Slangen passerade min strupe mycket enkelt och passagen ner till magsäcken kändes ingenting. Jag fick inte en enda kvällning och undersökningen var över på 1 minut. Läkaren sa att tiden det normalt går så fort, det tar max 2 minuter. På den tiden hann han även ta ett litet prov från min magsäck. All var klart och jag fick vila 30 minuter för att det lugnande skulle gå ur kroppen. Jag fick sedan svar på en gang att det var magkatarr. Jag hade inga biverkningar under dagen, bara något rapig.
Så jag vill bara glädja alla att det var helt ofarligt och knappt obehagligt! Jag kan dock inte svara på hur det varit utan den lugnande sprutan så därför vill jag verkligen tipsa om att ni begär att få den. På Huddinge sjukhus där jag gjorde min undersökning, får alla en sådan.
Så skala 1-10 i lidande skulle jag ge behandlingen en 2:a men oron före en 9:a
Lycka till allesammans!
/Conny
Conny: Skönt att din undersökning gick så bra. Skulle önska att fler hade ett liknande upplevelse. En del har det men många tycker det är bland det värsta dom upplevt. Vilket speglas i kommentarerna till det här inlägget och det respekterar jag. Tack för att du delade med dig!
Gjorde gastroskopi idag. Kom in där stenlugn för min mormor hade gjort det förut och sa att det inte var några problem. Så jag tänkte att jag lika bra kunde hoppa över lugnande medel också.
När dom sen satte igång fick jag rejält med klökningar när dom körde ner slangen i halsen och tyckte faktiskt det var riktigt jobbigt men ville inte vara jobbig så jag bet ihop och blundade samtidigt som jag kände hur slemmet rann ner för kinden och ögonen hade tårats av obehaget.
När dom fått ner slangen i magen kände jag direkt, det gjorde ont och ömmade hela tiden och när dom rörde den uppåt och jag bara ville att undersökningen skulle vara över.
Nu gjorde dom extra tester på mig och knipsade med två-tre tester i magen.
Jag kunde se i tv:n allt dom gjorde så det var ändå häftigt. Jag kunde även se hur vissa delar var infekterade och hur det började blöda lite lätt när dom knipsar.
Nu såhär på efterhand har jag haft stickande magont hela dagen och nu in på kvällen och inte fixat att äta heller utan att få ont och må dåligt.
Nån som upplevt liknande problem?
Om jag hade fått lugnande medel hade jag väl ändå upplevt samma smärta och obehag? Anyone?
Jackie: Fick du inget bedövningsmedel? Vad jag förstår så har en del ont och känner obehag det första dygnet.
Jag gjorde en gastroskopi idag utan någon som helst bedövning och tyckte inte alls att det var så farligt. Helt klart obehagligt men det går så snabbt så man står ut. Det tog kanske tre minuter och de tog några prover. Gjorde inte ont utan var bara obehagligt när man får kväljningar. Bra att tänka på att andas lugnt och stilla. Men jag tycker inte att man behöver vara rädd för att göra det. Känner ingenting efteråt heller och kunde äta på en gång.
Sanna: Skönt att det gick så bra för dig. Det är individuellt hur man upplever undersökning och om man får lugnande och bedövning eller inte.
Ska göra gastroskopi 23 Nov. kan jag begära att bli sövd tro ? Känner mig oroligare nu efter att jag läst synpunkter. SSk sa det är som att svälja en alvedon. Har inte hört att jag ska vara fastande.
Gunilla: Bry dig inte om alla skräckberättelser. Upplevelsen av undersök ingen är individuell och dom allra flesta klarar den bra utan att bli nedsövd. Men eftersom du är orolig bör du kontakta din läkare och berätta att du är det och ställa alla frågor du har och förhoppningsvis få svar.
Lycka till!
Idag var jag på gastroskopi undersökningen, jag fick ingen bedövning men bara stark spray som sjuksköterska har lagt på min hals. Det var den svårare undersöknongen som jag ska aldrig glömma på hela mitt liv. Slangen var katastrof och läkare var jätte snabbt, han skrämde mig i början men efteråt bad jag att vara lite saktare. Jag kräktes under hela undersökningen och efter nästan en minute och en halv allt var klar. Jag ville bara tvätta min mun och andas från min mun igen. Efteråt jag var jätte glad att har inte provat den undersökningen innan och önskar mig att inte prova denna en gång till.
Luma: Tråkigt att det blev en så jobbig undersökning.
Jag har fått min gastroskopi bokad den 21a Mars, och jag kan inte nog beskriva min panik och rädsla.
Jag är mer än 1 månad bort från datumet, men sen igår då jag fick tiden har jag kommit in i en enorm depression.
För kännedom har jag brottats med en fruktansvärd kräkfobi sen 10 års ålder (14 år dvs).
Sövd vill jag inte heller bli då man kan bli illamående få kräkningar av det också.
Jag är inte redo att möta min fobi, jag hade hellre brutit ben och armar eller tagit ett skott i knäet.
Folk dör av svält i Afrika, och jag är i en depression för att jag ska gå igenom en ~15 minuters undersökning, låter bortskämt? Ja det är det, men jag kan inte hjälpa det.
Har någon av er kräkfobi och genomfört den?
(Min fobi är så pass stark, att jag aldrig kunnat göra ett vanligt halsprov, eller laga hål i bakre tänderna. Min reflex blir att jag sliter ut sakerna och tappar medvetandet).
Hej!
Jag är 24 år och gjorde gastropi idag den 23/3-2012. Jag är van vid att kräkas (åksjuk) men hatar de varje gång och är rädd för sjukhus, inte gjorde dessa inlägg det så mycket bättre. Men jag va lite lugn då folk med lugnande beskrivit de så coolt och sa därför att jag ville ha detta. Bättre att va ”mesig” men få en bra upplevelse tänkte jag. Sagt och gjort, jag fick sprej i halsen vilken smakade sprit (dricker inte de pga min känsliga mage). Sen lite lugnande, och så underbart! Jag minns att läkaren kom in men sen stort fett INGET förren sköterskan ber mig att sitta upp. Vet inte hur de gick till, om jag somna eller däckade för minns absolut ingenting, ingen kamera upp eller ner men tydligen va ju undersökningen klar så på något sätt har de ju gjort det. Kände mig på ett sätt lurad men oj så skönt. Groggy i 30 min och lite trött men 1 timme senare va jag tillbaka på jobb. Dock svider de lite i magen men lite Silisea på de så blir det fint!
Dock såg magen fin ut så nästa blir ultraljud på gallblåsan då mitt magproblem kanske sitter där istället..
Men ni som är minsta oroliga, va inte de, be om lugnande!!! Klarar en sjukhusrädd mes som jag de så klarar ni de!!
Annelie: Skönt att undersökningen gick bra för dig. Men hur vi upplever den skiftar från person till person och gång från gång.