Per e-post har vi på SkrivarSidan fått oss påpekat att vi har en person som skriver under en pseudonym som är skyddad av personnamnslagen. Vilket inte stämmer. Vi har och har aldrig haft någon medlem/användare med det namnet. Vilket jag svarat personen.

Som svar på det fick jag veta att vi skulle ta reda på vad som gäller hos Patent och Registreringsverket och att han ska anmäla oss till Datainspektionen. Det lät så otrevligt att jag googlade det skyddade namnet och såg då att det i två forum på nätet finns användare som använder det. Med ett av dessa har SkrivarSidan bannersbyte, vilket fick mig att anta att ett missförstånd uppstått. Lättad delgav jag genast mannen ifråga mina tankar samt att vi på SkrivarSidan nu ansåg att misstaget rättats till.

Men nej då, det tycket inte han med namnet som endast innehas av två personer i hela landet. Han var påstridig och tycker att myndigheterna ska få utreda det hela. Suck!

Vid det här laget var jag riktigt förbannad och ringde Datainspektionen för att ta reda på vad som gäller. Där tyckte han som svarade att det hela tillhör en av dom knäppaste saker dom fått höra. Inte det värsta men näst intill. Själv kände jag mig löjlig som inte gått på min instinkt, att han var en knäppgök, och samtidigt lättad.

Han på Datainspektionen tyckte att knäppgöken kan gå vidare med sin anmälan till polisen. ”För där kommer han att bli utskrattad.”

Själv har jag svårt för att skratta när jag blir hotad med både det ena och det andra. Men en bra sak har det här fört med sig. Nu vet jag vad personnamnslagen är och hur den tillämpas på nätet.

Fler bloggar om pul och internet och Intressant

Bookmark and Share

En bok som förändrade ditt liv?
Diktsamlingar jag läst i tonåren satte spår inom mig både som människa och diktare. T ex Karin Boyes ”Moln”, Gömda land”, ”Härdarna” och ”För trädens skull”, Rosenaltaret” och Edith Södergrans ”Septemberlyran”, ”Framtidens skugga” och ”Landet som icke är”. Som vuxen har Gunnar Björlings diktsamlingar ”Allt vill jag fatta i min hand”, ”Angelägenhet”, ”Att i sitt öga” och ”Vårt kattliv timmar” format mitt språk.

En bok du läst mer än en gång?
Dom jag nämnt ovan och många andra diktsamlingar läser jag ständigt om. Händer även att jag läser om romaner, särskilt klassiker jag läst i tonåren, men aldrig en kriminalroman. Och även böcker jag recenserar.

En bok du skulle vilja ha med på en öde ö?
En handbok i konsten att överleva och en diktsamling som tröst och tidsfördriv, t ex ”Dikter 1945-2002” av Wisława Szymborska.

En bok som fick dig att skratta?
Arto Paasilinnas böcker och då främst ”Kollektivt självmord”. ”Systrar” av Rita Mae Brown brukar jag läsa om med jämna mellanrum för att få skratta. Jonas Gardells böcker brukar locka till skratt som ofta fastnar i halsen. Den senaste var ”Hur man närmar sig ett träd” av Eva Dahlgren.

En bok som fick dig att gråta?
”Jenny” av Jonas Gardell var den senaste som fick mina ögon att tåras. Gråter gör jag sällan, men lättrörd får ofta tragiska livsöden i biografier mina ögon att fuktas.

En bok du önskar hade skrivits?
Svårt att svara på. En helt nyskapande inom lyriken skulle sitta fint. Men jag tror den redan är skriven fast inget förlag har ännu vågat ge ut den. Detsamma gäller säkert alla andra genrer också. Nyskapande manus finns men knappast längre några förläggare som vågar ta risker.

En bok som inte borde skrivits?
”Bibeln”, så jag slapp få den i huvudet gång på gång. Skämt åsido så tycker jag att uttolkarna av religionernas böcker ställt till med så mycket elände att det kanske hade varit bäst dom aldrig blivit skrivna.

En bok du just nu läser?
En dans på rosor”, en kriminalroman av Reginald Hill som är rätt underhållande och diktsamlingen ”Vittre” av Pia Kocaharzem vilken är befriande egocentrisk och bortom kulturelitens trötta ramar.

En bok du tänkt läsa?
Jag ser fram mot att läsa Sarah Waters nya roman The Night Watch. Och så ligger det en hög med måsteböcker i bokhyllan.

Skicka vidare till fem andra bloggare:
Alla som känner sig manade.

Bookmark and Share

När jag gick i Pride-tåget tillsammans med ca 30 000 andra roade jag mig med att ta några korta filmer, för att kunna visa hur det känns att gå där och för att visa det helt otroliga publikhavet.

Filmerna är tagna med en vanlig enkel digitalkamera för fotografering så ha överseende med kvalitén.

Pridetåget på Skeppsbron (17,6MB)

Pridetåget på Hornsgatan (8,2 MB)

Fler bloggar om Pride

Bookmark and Share
© 2010 Min plats bland orden Suffusion WordPress theme by Sayontan Sinha