Moderaten Agneta Östman-Wenger i Nykvarn tycker att det är för många invandrarbarn i Länstidningen. Hon vill ha fler lintottar som hon och alla andra svenskar kan identifiera sig med. ”Det har inget med rasism att göra. Vi känner oss bortglömda och diskriminerade.”
Jaha? Om inte det är rasism då vet jag inte vad det är. Det fungerar väl som med bögar och flator. Finns det mer än en på en arbetsplats eller något annat sammanhang så är det många. (Läs för många.) Då håller dom på att ta över.
Jag är glad att Länstidningen visar upp den mångfald vi har i Södertälje. Och önskar att Agneta Östman-Wenger också vore det. Det borde hon som är både lärare och nämndeman.
Uppdatering: Enligt Länstidningen den 31 augusti hoppar Agneta Östman-Wenger av sin kandidatur till kommunfullmäktige i Nykvarn. Tyvärr får hon stöd från sitt lokala moderata parti. ”Det här är vad hon har reagerat på som säkert många andra också reagerat på,” säger Robert Hanebrink, styrelseordförande för moderaterna i Nykvarn.
Fler bloggar om rasism och på Intressant
I lördags, den 26 augusti, firade vi Fornhöjdsdagen. En årligt återkommande evenemang som kanske mest är till för att stärka sammanhållningen mellan oss som bor på Södertäljes höjd.

Det var nog en och annan som satte kaffet i halsen när Skybirds, en av få kvinnliga uppvisningsflygare, flög i formationer över vårt område.

Utanför Fornbackaskolan och i centrum hade lokala föreningar, organisationer och företag satt upp sina bord.

Vårt eget fotbollslag Forza Fornhöjden IF spelade match mot okända motståndare.

Collage- och textilkonstnären Birgitta Ridby ställde ut på vårdcentralen.

Sedan ett par år tillbaka står ett par stora akvarier i entrén till vårdcentralen. Nu fick alla chansen att besöka ännu fler under jord. En sällsam men meditativ upplevelse.

Skolklasserna passade på att samla in pengar till skolresorna.

Och som brukligt är fick både dom små och dom något större barnen ballonger.
Fler bloggar om Södertälje
På en kräftskiva för ett par veckor sedan diskuterade vi både litteratur och politik. Just som vi pratat om valet var det en i sällskapet som frågade om någon läst Mein Kampf. Det blev tyst men så klickade det till i min hjärna.
– Ja, jag har läst den.
– Vad tyckte du?
– Som idé är det helt fantastiskt! Men det fungerar inte i praktiken. Vi människor är inte tillräckligt bra utan roffar åt oss när vi kan, svarade jag, och tystnade i väntan på reaktioner.
Ingen sa något och värdinnan bytte snabbt samtalsämne. Själv var jag helt inställd på en lång utläggning om kommunismens förträfflighet som filosofi och att människans ofullkomlighet gör den omöjlig som ekonomsikt och politiskt system.
Inte förrän dagen efter gick det upp för mig att frågan inte varit om Das Kapital.
I morgon ska jag på surströmmingsfest och många av dom som var på kräftskivan ska vara där. Jag skäms över min klantighet och undrar om dom alla tror att jag är nazist. Fast dom borde känna mig tillräckligt bra för att veta att jag inte sympatiserar med Hitler.
Fler bloggar om litteratur, och på Intressant.
Kommentarer